tisdag 27 juni 2017

Vilda guckuskor och tama blommor.


För flera år sedan så köpte jag en bok på loppis som hette Dalablommor- en vildbukett. Den tog upp flera ovanliga växter i vårt landskap och deras växtlokaler. Där fanns bla guckusko med..som skulle finnas i Rättvik. Men så, något år senare, dök det upp bilder på guckuskor hos en arbetskamrat... som han sett i Säter. Det hade jag velat se...men det blev inte av då. Nu kom jag på det igen, men trodde att jag var för sen i år. Tittade runt på nätet och hittade bilder som var ganska färska. Ja! Frågade I om hon ville vara med och i söndags hämtade jag upp henne och vi styrde mot Risshytte hage/ Säter. 
Efter en kort promenad på hala spångar, jag ramlade faktiskt,  så dök dom första blommorna upp. Dock inte guckusko, men det finns andra fina växter i samma område. Ett område som inte är stort, det finns spångar runt om och den här tiden på året får man bara gå på markerade stigar för att inte förstöra. Trots det så hade folk gått runt bestånden så marken var alldeles trampad och lerig. 
Lite längre fram så dök dom första skorna upp...dock fula och sönderregnade. Mitt hjärta sjönk lite..nej...ska jag ändå inte få se dom? Men jo då.. där stod dom i all sin prakt! Så fina, nästan overkligt att dom växer vilt. Jag räddade ju två från min morfars gamla trädgård där dom håller på att dö. I år ser dom lite piggare ut, men inga blommor. 
Vi gick omkring på spångarna en stund och tittade innan vi nöjda drog vidare...




Dom första som dök upp var smörbollarna aka daldocka. Också en annorlunda syn för oss här.



Äh...varför kommer jag inte på namnet? Hjälp mig :)



Äntligen guckuskor!


Alla orkideer i Sverige är fridlysta. Se men inte röra!



Efter blommorna så åkte vi till Forsnäsgården, tittade på allt fint dom har i inrednings och presentväg och såklart fikade vi. Så gott fika där till bra priser. Nästan hemma igen så besökte vi Kniva Trädgård som drivs av André Strömqvist och Andreas Graveleij, kändisar i trädgårdsvärlden :) Tack I för sällskapet!




Min vita ros blommar med massor av blommor, då kan man lyxa till det 
och plocka in några.


Snart dags för pionerna, längtar. Hoppas verkligen inte att dom kommer att regna sönder. Finare väder nu tack, snart semester ju!



Jag och Hanna råkade skrämma några andungar, dom nästan sprang på vattnet.



Franz inspekterar rädisorna.



Och kaninerna fick den ena midsommarbjörken. Dom äter bara något enstaka löv av björk men dom kan alltid roa sig med att bita av alla smågrenar och sen gnaga på dom större delarna. Bra sysselsättning och bra för tänderna. 


Nu är jag trött, sovit dålig och för lite men först måste jag ut med hundarna en sväng. Ja, hundarna, som i två stycken... Tuss är här :)



lördag 24 juni 2017

Midsommar, natur.



Jag skrev ju om midsommaraftonens dag i förra inlägget...här kommer kvällen. Jo, för vi längtar alltid ut på eftermiddagen/kvällen/natten. Ibland tar vi bilen, ibland åker vi fyrhjuling. Igår var vädret inte så stabilt på em och barnen ville inte vara med. Och vi lät dom slippa. Vi tog pickupen, hunden och lite fika med oss och åkte en sväng. P sa att vi skulle ha djurbingo, han valde hare, rovfågel och rådjur. Jag valde älg, räv och tjäder/orre. Jag fick första djuret direkt efter :) En älg. Och det var typ enda djuret vi såg förutom en hare. Så vi kan väl säga att det blev oavgjort i bingon :) 



När jag var liten så åkte vi ofta ut med bilen och spanade efter djur, fikade lite och kanske att pappa gjorde några kast i en sjö. Och på midsommar så gjorde vi det nästan varje år. Jag älskade dom här turerna, både kända och okända vägar, stanna och titta på blommor, äta nått smultron, upptäcka en ruin av en gammal stuga, hitta en fin sten osv. Sen blev jag äldre och kompisar, fester och pojkvännen tog över  midsommarfirandet. Men skogsturerna fortsatte faktiskt även när jag flyttade till Grycksbo/Bjursås/Sörskog, jag och dåvarande sambon, kanske nån kompis åkte ofta ut och spanade på djur. 
När jag och P träffades så fick han helt enkelt lära sig att det var så jag ville göra ibland. Det tog mera fart när barnen blivit lite större och uppskattade att upptäcka naturen. Och traditionen med att åka ut just på midsommarkvällen fortsatte alltså en generation till :) Även om dom inte var med i år då.



Blommande skvattram pryder myren.



Kvällens chaufför Hanna valde att åka till Ågs bruk sen.



Rödkämpe. Alltid gillat den, som ett litet stilla fyrverkeri.



Idag har vädret varit grått och trist och vi har inte gjort många knop. Jag glömde att plocka en bukett att ha under kudden igår så jag gjorde det idag. Och nej...man behöver inte bara drömma om sin tillkommande, man kan drömma om annat som man vill dra till sig. Och då kan man förslagsvis använda blommor och örter som står för olika saker. Min bukett inehåller både medvetna val och sånt som bara är snyggt :)

Sen gick jag igenom vår lilla skog och ned till en lika liten glänta/ äng som ligger en bit bakom huset. Den är sorgligt ovårdad. Det växer massor med sly i kanterna och mest hundkäx på hela ytan. Vackert när kexen blommar...men sen då? Ena halvan av den gamla åkern har fått matjorden avkarad och ligger nu på ägarens tomt och det säger jag väl inget om...det är ju fin jord. Den avkarade delen har flera växter och större variation, synd att det är lerjord. Vadå tänker ni? Äng som äng liksom. Men nej...det finns väldigt få riktiga ängar kvar. En åker med odlat gräs-hö är inte en äng. Vi säger ju oftast äng om det mesta som det växer blommor på. En riktigt fin äng är ganska mager, den har stor variation på växter och ofta växer det känsligare arter där. Arter som inte tål att marken plöjs och sås med annat. En äng ska gärna betas lagom och djurens klövar gör hål i jorden så fröna kan gro. Den slås i rätt tid när fröna är mogna och det slagna får ligga kvar och fröa av sig innan det förs bort. Och djuren ska då beta efter slåttern såklart. :) 

Oj, det blev ett sidospår... men iaf. Jag gick hemåt igen och rätt som det var så öppnade himlen sig och regnet vräkte ned! Jag gick in under en björk som står nära vårt hus, tänkte att det värsta skulle gå över. Kände mig iaktagen och upptäckte Franz i ett buskage framför mig. Han glodde på mig, undrade säkert vad jag gjorde där. Jag sa: hej Franz, blev du också överraskad av regnet? Då tog han tre skutt och kom till mig istället. Upp i famnen och gosade. Så där stod vi en stund och bara var i regnet. Det var dåligt med skydd...jag blev blöt men det gjorde inget, skor och byxben var redan blöta av promenaden. Franz ville ner och slank in under en tät gran istället, jag följde inte med utan gick dom få metrarna hem istället. 



Vägkanterna är våra nya ängar...många arter har hittat en plats där. Låt inte lupinerna tränga bort dom. 



Kungsljus.


 Hundkäx så lång ögat når. Vackert på ett sätt, tråkigt på ett annat. 



Liljekonvaljerna har gjort sitt för i år.


Vem där?!



Jag kommer till dig matte!



Älska Moder jord - få kärlek tillbaka :)

Midsommarafton, på dagen, men mest katter.


Önskar er en trevlig helg! Oavsett om ni firar midsommar eller inte :)






Jag städade och grejade ju igår och avslutade dagen med att ta björkar. Sent på kvällen när P kom hem från jobbet.  Satte upp dom runt verandan, blir så mysigt tycker jag. När jag var liten så lövade alla, balkonger och bilar, villor och slott. Tycker det känns som att det inte är lika vanligt nu. Hur gör ni? 
I alla fall, pappa och hans vän var hit och åt idag, grillat, hemgjorda potatisklyftor, två olika såser, sallad, potatissallad och köttbullar. Man fick blanda som man ville... vi ( jag och P ) äter inte sill, nubbesallad osv. Sen blev det diverse fika innan dom tackade för sig och åkte. 
Vi plockade undan och slappade en stund innan vi åkte ut i skogen, men det kommer en annan dag.
Nu ska jag berätta om morgonen...men först några blombilder ;)



Här var det lövat!



Katla smälter in fint bland rosorna.



Jag och Hanna tog en rätt tidig morgonpromenad, solen sken och det var så mysigt. Men Hanna gick lite långsamt bortåt. Vi var in till granngården och träffade deras två katter...dom går bra ihop.



Så bra att Ture tog sällskap med oss...


....ända hem. Där han njöt av kattmyntan/kantnepetan.



Han tuggade, rullade sig i den och njöt.



Så kom Franz... och upptäckte Ture. Lite brydd blev han och sprang iväg. Men Ture brydde sig ingenting utan fortsatte att åla i kattmyntan. Franz smög fram igen och kollade läget. Dom nosade på varandra och allt var lugnt. 



Tog han allt?


Måste testa...



Ture vilade lite i skuggan.



Sen var han med på frukosten, gick runt inne lite och sen stängde vi honom ute. Han ska inte vänja sig vid att vara här. Men det sket han väl i. Han låg i fåtöljen ute när gästerna kom så vi fick schasa iväg honom. När gästerna åkt så lämnade jag dörren öppen och då kom Ture in igen och sov en stund på kökssoffan. Jag tog bilen och skjutsade hem honom...helt cool i bilen, inte ett pip, ingen panik. Men kompisen hemma, Tage, blev glad att se honom :)



Roligt att se att Franz och Ture är sams. En annan grannkatt, Smulan, han jagar hem alla. Katla brukar komma som ett jehu över grinden med honom efter sig och idag kom Franz med stor svans från skogen. P såg Smulan komma från samma håll en kort stund senare. Men mot människor så är Smulan så kelig och go. :) Jag är dock förvånad att Katla ger sig mot honom... men han är väl högst i rang kanske. Eller nja, det finns en svart katt som alla andra katter verkar vara rädda för men den ser vi inte till så ofta, måste bo längre bort.

Och som sagt, vår kvällstur får ni se en annan dag. Nu är jag trött och ni ska orka se alla bilder ;)